Islam         

Sunni - och Shia
De två stora inriktningarna inom islam är Sunni och Shia. Sunni är den största inriktningen med ca 90% av muslimerna och således tillhör 10% Shia. Skillnaden var till en början politisk. Sunni ansåg att Muhammed skulle ha efterträtts av de mest dugliga och godkänner därför de fyra första kaliferna som rättleda. Shia däremot godkänner inte de fyra första utan ville att den fjärde kalifen Ali skulle blivit kalif först. Detta för att de anser att kaliftiteln skulle gå i arv till ättlingar till Muhammed. Han var kusin till Muhammed. Men också var gift med Fatima, Muhammeds dotter. Därefter skulle kaliftiteln gått i arv till deras söner Hasan och Husain osv. Shia kallade sina ledare för imamer. Imam betyder just ledare.

Sunni

Sunni ansåg att de dugligaste skulle leda församlingen. De godkänner därför de fyra första kaliferna. De ser Muhammed och de fyra första "rättledda" kaliferna som föredömen och försöker att leva enligt sunna. Sunna kan översättas med sed, tradition eller etik. Så sunniterna har alltså Muhammed och de första kaliferna som etiska föredömen. Efter de rättledda kaliferna blev kalifatet en dynasti. Och kaliferna blev väktare av sharia. Kalifatet avskaffades 1924. Idag anser man att det räcker att man lever enligt sharialagarna.

 

Sunni-muslimerna anser att profetgåvan var slut med Muhammed och efter honom tog emot budskap från Gud. . Sunni-islam beskrivs som en enkel Islam. Det finns dock olika rättstraditioner, så hur man lever, efter sharia, kan skilja sig från land till land som tillhör den sunnitiska delen av Islam.

 

Det sunnimuslimerna ofta poängterar är att det bara finns EN gud. Enligt den sunnimuslimska sidan, islam.se, skriver att man inte får dyrka avgudabilder, änglar, martyrer, träd etc. Man får bara dyrka Gud.

Shia

Shia anser att Ali skulle blivit Kalif efter Muhammed. Därefter Alis och Fatimas ättlingar. De ser därför de tre första kaliferna som inkräktare på kaliftiteln. Shia anser att profetgåvan gick i arv i Muhammeds släkt och Ali skulle ärvt förmågan och kunna tolka Muhammeds budskap.

 

Shias imamer anses ha väldigt många goda egenskaper. Likt Ali kan de  på ett ofelbart sätt tolka dolda budskap i Koranen. Imamerna ses som ofelbara upplysta av gudomligt ljus. De har har ”helgonlika” krafter och tillbeds ofta för att få bukt med både fysiska och psykiska problem. Shia menar vidare att imamerna är medlare mellan Gud och människa och genom dem man få rätt kunskap om Gud. Denna syn på imamerna anser Sunni är helt fel! Då de verkligen slår fast att Gud Är EN. När shia vördar sina imamer så begår dem Shirk - man ska bara dyrka och tillbe Allah. Shia ses ofta som martyrskapets religion eftersom många imamer blev mördade, ex Ali och Husain. Husains martyrdöd vid slaget vid Karbela minns man under gråt under högtiden Ashura. Man sörjer även att Husain inte fick ta över ledarskapet över muslimerna. Han var ju trots allt dotterson till Muhammed. Vissa shiamuslimer slår sig själva för att ta del av Husains lidanden, andra passar under högtiden på att ge blod.

 

En tro som tidigt växte sig starkt inom Shia, och som finns även inom sunniislam, var att det skulle komma en Mahdi, en messiasgestalt och skapa ett fredsrike vid tidens slut. 

Den största Shia-inriktningen finns i Iran och kallas för Tolvsekten. De erkänner tolv imamer. Den förste var Ali och den siste hette Muhammed ibn Hasan. Den sistnämde försvann spårlöst 878 e.v.t.  Idag lever han fördold för oss människor och enligt "tolvorna"  är det han som är Mahdin som skapa ett fredrike, han är då "tolvornas" Messiasgestalt som innan domens dag och ska segra skapa fred och införa Guds lag. Till dess styr mullorna i Iran och den främste är övermullan som kallas för Ayatollah. De anses ha ha full förståelse för koranen och de får idag vägledning från den fördolde imamen. Iran följer en hård tolkning av Sharialagen och beskylls ofta för inte leva efter de mänskliga rättigheterna.

 

Det finns många olika inriktningar inom shia. De har olika syn på vilka de rätta imamerna är, det rätta antalet imamer och vilken funktion imamerna har. Zaiditerna anser att imamerna var fem och endast var väktare av sharia och tror inte på någon fördold imam. Zaiditerna finns främst i Jemen. Sjuorna, som också kallas för ismailiter anser att den sjunde imamen Ismail Ibn Jafar var messiasgestalten -Mahdin och han ska återkomma och skapa ett fredrike. De finns främst idag i Indien. Ahmadiya är en indisk samfund. Där tror man på Mirza Ghulam Ahmad som utropade sig som mahdi på 1800-talet.



Sufism
Inom alla religioner finns det s.k mystiker. Mystikerna vill ofta närma sig Gud på egen hand. De vill inte ta vägen till Gud via mellanhänder som präster.  För att nå Gud utvecklar mystikerna olika metoder som att repetera heliga ramsor, meditation mm.

Inom islam kallas mystikerna för sufier. Sufismen sägs ha uppstått som en rörelse på 800-talet e.v.t, men rötterna går ända tillbaka till Muhammed.  De valde en en enkel livsstil och klädde sig i enkla yllekläder, bad ofta och för dem var visdom viktigt. Sufismen finns både i shia och sunni-islam. Sufierna ville få mer kunskap om gud och den fann de hos mästare som hjälpte dem att få en djupare andlig förståelse. Man menar att man kan öppna sitt medvetande och rensa bort allt som inte är Gud.
Centralt inom sufismen är begreppet dhikr- gudserinran. Inom sufism menar man att Gud ständigt är närvarande och man kan nå honom via olika metoder. De vanligaste är att man upprepar trosbekännelsen på ett rytmiskt sätt. Detta görs om och om igen för att komma i ett speciellt tillstånd och målet är att försöka känna Gud.


Sufierna har olika ordnar, varav de dansande dervischerna är mest berömda. De har speciella kläder och de försöker att efterlikna pilgrimernas cirkulära rörelse runt Kaba i en speciell dans. Dansen går snabbare, runt, runt. Meningen är att man ska nå ett trance-liknande tillstånd. I det tillståndet ska man känna gudserinran - dhikr.

Det var sufierna, som var en liberal och öppen form av islam, som spred Islam till Indien och Indonesien. I Indien finns det många populära gravmonument som är helgade åt sufi-helgon.  Sufierna ses som den andliga delen av islam och har mottagits väl av västerlandet.

Salafism eller Wahabism
Det finns många som menar att den stora skiljelinjen inom islam inte går mellan sunni och shia utan mellan sufierna och salafismen. Och
salafismen startade som en motståndsrörelse mot en sufism hade spårat ur. Man hade börjat med vidskepliga metoder, lyckoamuleter etc. Massor av sufier flockades enligt de tidiga salafisterna i överdriven vördnad vid gravar som var helgade till sufihelgon.

Det kom en stark reaktion mot detta. Under 1700-talet fanns en man som hette Muhammed ibn Abd al Wahab. Han var företrädare för en av de rättskolor som tolkade sharialagarna allra strängast. Wahab och hans likar ville gå tillbaka till islams rötter. De fördömde vidskepelse, musik, spel, nöjen och allt de ansåg var avgudadyrkan.

Wahab stred mot detta i en kampanj och många helgongravar, gravstenar och till och med moskéer förstördes ifall det hade någon anknytning till shiitiska imamer eller sufihelgon. Han såg också till att en kvinna blev stenad. Många upprördes över Wahabs beteende och han tvingades ta skydd hos hos ledaren för klanen Saud. Saud och Wahab gick i allians och den gick ut på att införa Wahabs form av Islam i de områden som klanen Saud erövrade. En militant wahabitisk reformrörelse startade. 1932 kom Saud till makten i Saudi-Arabien. Där är idag salafismen statsreligion och genom landets oljepengar har denna form fått stort genomslag i den muslimska världen. I Saudi-Arabien följer man en strikt tolkning av islam och man blir ofta kritiserad för att man kränker de mänskliga rättigheterna. De som är anhängare av denna islamska lära vill givetvis inte namnge den efter en person - Wahab - risken för personkult blir ju då stor. Därför vill man hellre kalla sig för salafister.  Det betyder de fromma.

De har än idag regler för kläder och uppförande. De är starkt mot drag i shia, sufismen, men även mot vanlig Sunniislam. Det de vänder sig mot är dyrkan av shias av imamer.  Men också dyrkan av sufihelgon, som är vanlig inom majoritets-sunnislam. De tycker att det är mot Islams trosbekännelsen - att det bara finns en Gud. Det håller strängt på att det är shirk,  en dödssynd, att tillbe annat än Gud. Salafisterna vördar inte Muhammed som "vanliga" sunnimuslimer gör. De firas inte ens hans födelsedag. De firar givetvis inte heller sufihelgonens födelsedagar. Enligt dem finns det inte människor som är extra helgonlika eller extra fromma. Kvinnor ses inte som jämställda som i vanlig sunniislam. De får ej köra bil och tvingas till heltäckande klädsel. Tillståndet i Saudi-Arabien har vi också varit inne på under rubriken heliga skrifter.

Checkpoint - Riktningar
1.Vilka är de största skillnaderna mellan shiiter och sunniter?
2. Vilka inriktningar finns om shia-islam?
3. Vad kännetecknar sufismen?
4. Vad är de största skillnaderna mellan salafism och sufism, shia-islam samt sunni-islam?


Kapitlet om islam är uppdelat i följande rubriker
Introduktion
Gud och människan
Fem pelare och trosartiklar
Högtider och etikett
Heliga skrifter
Kvinnosyn
Muhammed och kalifatet
Riktningar
Quizlet och frågesport